1904 – Ensamrätt att ge ut sedlar
Fram till 1904 hade affärsbankerna rätt att ge ut sedlar. Sedan fick Riksbanken ensamrätt.
Räntefri inlåning för utgivaren.
Att Riksbanken fick ensamrätten var främst en följd av det upprepade kravet på att privatbankerna skulle fråntas rätten att ge ut sedlar. Att ge ut sedlar är nämligen lönsamt. Så länge allmänheten godtar dem och låter dem gå ur hand i hand fungerar de som räntefri inlåning för utgivaren. Man ansåg, att den vinst som privatbankerna gjorde på sina sedlar, det så kallade seignioraget, likaväl kunde tillfalla staten.
Seigniorage
Seigniorage, myntvinst eller slagskatt, är en del av en centralbanks vinst som kommer från rätten att ge ut sedlar och mynt, genom att dessa egentligen är en form av skuldsedel som staten är skyldig att lösa in. Men räntan på lånet är nära noll.