Därför får riksbanken fel i sina prognoser. Riksbanken bedömer att inflationen faller tillbaka under nästa år. Det var prognosen inför 2022. Anledningen till att de skarpa hjärnorna på riksbanken gång på gång får fel är att de utgår från en elegant neoklassisk ekonomisk teori som inte klarar att förutsäga verkligheten, skriverFredrik Lundgren, stadssekreterare för Liberalerna i Göteborg.
För den vanlige svensken torde några av de viktigaste mötena som äger rum i Sverige utspela sig fem gånger om året på Brunkebergstorg 11. Då träffas nämligen de sex riksbankscheferna för att bestämma nivån på styrräntan. Denna ränta får, som vi vet, direkta effekter på hushållsbudgetar över hela landet, främst eftersom den påverkar de rörliga bostadslånen. Ett höjt ränteläge får förstås också konsekvenser för företagen när deras upplåningskostnader ökar.
Räntesättarnas näringsfattiga ordsallad
Några veckor efter Direktionens möten publiceras protokoll1 där man kan följa resonemangen hos de inblandade aktörerna. Dessa protokoll innehåller en tsunami av ord som försöker förespegla läsaren att man från Direktionens sida kan läsa av och förstå de ekonomiska mekanismerna och sambanden och utifrån dem landa i ett beslut om vilken nivå styrräntan ska ligga på. I den här texten vill jag visa på att bakom de svåra orden och till synes invecklade resonemangen finns mycket lite av substans vilket inte har något som helst att göra med den intellektuella kapaciteten hos våra riksbankchefer. De har nämligen ställts inför en omöjlig uppgift.